Det här året, 2024, började med stornyheter om att Sverige behöver rusta sig för krig, att fjolåret blev det varmaste som någonsin har uppmätts och att den ekonomiska lågkonjunkturen fortsätter. I Dagens Nyheters artikel om spaningar för det kommande året, från 29 december, är det tydligaste beskedet från de två experterna (en kulturantropolog och en företrädare för Kairos Future) att de dystra och oroliga tiderna fortsätter, och att vi ”kommer att se en ökad uppmärksamhet på existentiell hälsa” .
De har nog rätt. För det som började som ett forskningsområde för religionsvetare har nu fått så stort genomslag att det finns med i Folkhälsomyndighetens, Socialstyrelsens och 24 andra myndigheters gemensamma förslag till ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. En kortfattad definition finns med i ordlistan på sid 13, där det står så här:
Existentiell hälsa är ett närbesläktat begrepp till både psykisk hälsa och psykiskt
välbefinnande och saknar en entydig definition. Forskare från olika discipliner
beskriver begreppet utifrån olika perspektiv. Återkommande i flera av de i
forskningslitteraturen föreslagna definitionerna är ett tillstånd som innebär en
känsla av trygghet, tillhörighet och en upplevelse av meningsfullhet med livet.
Längre in i dokumentet finns en beskrivning av psykisk hälsa som en resurs, både för var och en och för hela samhället. Så här står det på sidan 41:
Det handlar om olika tillgångar, såväl materiella,
sociala och existentiella, men även om psykologiska strategier som kan läras ut och
utvecklas. Exempel kan vara känslor av trygghet och tillhörighet i världen som gör
det möjligt för människor att känna mening med livet samtidigt som det stödjer
förmågan att hantera kriser och tillvarons yttersta frågor (76).
Och referensen är en religionspsykologisk avhandling, Moments of meaning, av Christina Lloyd (2018).
Forskningsfältet har ökat lavinartat de senaste åren, studieförbunden satsar på existentiell hälsa liksom Sveriges Kommuner och Regioner (mer om det i ett senare blogginlägg, för jag skrev en kandidatuppsats om deras satsning Meningsskapande i vår tid), det skrivs böcker och det spelas in poddar. Det växer, helt enkelt. Och det finns förstås många orsaker till det. Jag kommer med fler blogginlägg i frågan framöver – fortsättning följer!
Lämna ett svar